Om jag skriver? Finns jag då?

publicerat i Mina tankar som ord;
Jag har skrivit tidigare. Skrivit i det tysta, sida upp och sida ned som sen knögglats ihop och slängts i det runda arkivet. Ibland har jag gett det till min sambo, men han har nog aldrig läst. För han "ska göra det sen" varje gång. Sen hittar jag mina texter i allmänna pappershögar. Så jag har slutat skriva till honom. 
Varför vill jag skriva nu? Jag skriker innombords, därför skriver jag. Jag skriker för att jag är arg, ledsen, besviken och rädd. Rädd för livet och för vad som komma ska.Skriker av ångesten som gör så ont innombords. Men tänker att om jag skriver så kanske skriken lugnar sig. Om jag öppnar ventilen så släpper trycket? Jag hoppas det. 
 
Om det nu finns någon läser mina texter här så kommer du att förstå att jag skriver direkt innefrån. oscensurerat. Om allt. Och jag gör det namnlöst. För mina barn är gamla nog att googla och hitta mina texter vilket jag inte vill. Dom ska inte behöva veta. Dom vet redan för mycket. Så mycket som jag inte kunnat dölja för dom, för jag är inte mer än människa. 
 
Vad finns bakom dessa förvirrade texter som du eller ni kommer få ta del av?
Det finns en "jag" en jag som har ett ganska knölig och krokig väg bakom mig. Jag är snart mittemellan 30 och 40. Och dom senaste fyra åren har jag varit heltidssjukriven efter en hård krash rakt in i den berömda väggen. Vägen till väggen har jag bitvis sprungit på, bitvis kravlat på och bitvis kört av. Den vägen har varit kantad av psykisk ohälsa. Ångest. Panik ångest. Depresioner. Misslyckanden. Utmattning. Självdestruktivitet. 
Jag har varit stark. Så stark. Stark trots allt. Nu är jag inte stark längre. Allt det starka har tagit slut och jag har blivit en "förlåt", Eller var jag verkligen stark? Innerst inne har jag nog alltid varit liten vilse och svag. Men jag har kunnat hålla en styrka utåt. Tagit steg och beslut i livet som många andra backat för. Jag har hoppat ut ur planet utan att ens kolla om jag haft fallskärmen på mig. Det har funnits en kaxig het som räddat mig så många gånger. 
 
Det kommer förvåna mig om någon faktist läser detta virrvarv av ord. :-p 
 
//Den trasiga
 
 

Taggar: psykiskohälsa, utmattning, verkligheten, ångest;

Kommentera inlägget här :